Dåligt med uppdatering. Men detta är en plats för mig att skriva av mig på. Och nu har jag kommit till den punkten jag var för över ett år sedan. Sviken och ledsen. Ovetandes om vad jag ska göra, hur jag ska agera samt förstå. Förstå vad jag gör för fel, gör jag något fel? Allt är tillbaka på ruta ett och denna gången känns det som att jag kommer stå kvar här ett tag. Ett väldigt bra tag. Tills jag finner ro i mig själv och personerna runt omkring mig. Tills jag vågar lita, inte igen då jag aldrig har känt en tillit till någon. Utan att jag bara får börja, börja lita på någon. Känna tryggheten, vara lycklig utan bekymmer. Är det mycket begärt?